Lönefrågor i coronatider – det här gäller - Advertus Revision
17140
post-template-default,single,single-post,postid-17140,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-16.2.1,qode-theme-bridge,disabled_footer_bottom,wpb-js-composer js-comp-ver-5.4.7,vc_responsive

Lönefrågor i coronatider – det här gäller

Är lönen semestergrundande vid korttidspermittering? Hur påverkas tjänstepensionen? Resultat reder ut vad som gäller.

Det dröjer innan världen och Sverige är tillbaka i en normal ekonomi. Nya initiativ för att underlätta för företagen tillkommer. En nyhet är att staten kan ta en ännu större del av personalkostnaden. Ulrika Frantsi, Director Payroll Services, och Maria Manholm, Senior Manager Payroll Services, på Grant Thornton hjälper oss med en orientering i det aktuella läget för arbetsgivare i coronatider.

• Januaripartierna har kommit överens om att staten tar en ännu större del av personalkostnaden för de företag som vill korttidspermittera personal.

Enligt ett tidigare beslut kunde företagen låta personalen gå ned i arbetstid med 60 procent. Från början av maj blir det enligt förslaget en ny permitteringsgrad på 80 procent.

• Hela lönen är semesterlönegrundande vid korttidspermitteringen.

• Det är viktigt att företagen gör en ansökan hos Tillväxtverket direkt när man beslutar om att permittera och är klar med avtal och förhandlingar.

• Man ska också komma ihåg att skicka en anmälan om avstämning senast två veckor efter den tredje stödmånadens utgång.

Om anmälan inte kommer in i tid blir företaget skyldigt att återbetala hela det utbetalda stödet. I avstämningen ska man rapportera det faktiska utfallet för korttidsarbetet för stödperioden.

Det innebär bland annat att man justerar arbetad tid för anställda som stödet omfattar, om den verkliga arbetstiden skiljer sig från den arbetstid som företaget har sökt medel för, till exempel på grund av frånvaro.

Avstämningen kan resultera i att företaget kan begära ytterligare utbetalning av stöd eller att det tvärtom blir skyldigt att återbetala stöd som har betalats ut, utöver det som motsvarar den verkliga arbetstiden.

• Vid korttidsarbete påverkas tjänstepensionen olika beroende på om man har ITP1 eller ITP2.

När det gäller ITP1 och Fora rapporteras faktiskt utbetald bruttolön. Det som ska rapporteras är lönen efter sänkning med 4, 6 eller 7,5 procent beroende på permitteringsgrad.

Eftersom det är en mindre och tillfällig sänkning så påverkar det i slutänden inte tjänstepensionen så mycket.

När det gäller ITP2 kan man välja om man gör en tillfällig sänkning av den rapporterade årsinkomsten. Man bör tänka på att ITP2 är en förmånsbestämd försäkring. Därför finns det risk att arbetsgivaren måste betala kompletterande premier när årslönen höjs igen.

• En anställd som frivilligt isolerar sig på grund av rädsla för coronasmitta har inte rätt till sjuklön. Man har bara rätt till sjuklön vid sjukdom.

• En arbetsgivare kan inte berätta för andra att en anställd har satts i karantän. Det handlar om integritetskänslig information. Bara den närmaste chefen får den informationen och chefen har tystnadsplikt.

Ulrika Frantsi och Maria Manholm säger att det är mycket viktigt att sköta tidrapporteringen av korttidsarbetet, och i nästa steg lönerapporteringen. Om man inte sköter detta korrekt finns risken att man mister bidraget.

– Där spelar vi lönekonsulter en viktig roll, säger de.

Björn Dickson