Därför är uttag i fåmansbolag inte alltid smartast - Advertus Revision
17693
post-template-default,single,single-post,postid-17693,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-16.2.1,qode-theme-bridge,disabled_footer_bottom,wpb-js-composer js-comp-ver-5.4.7,vc_responsive

Därför är uttag i fåmansbolag inte alltid smartast

Årsskiftet närmar sig och för många ägare i fåmansbolag blir frågan om uttag högaktuell. Men uttag är långtifrån alltid det klokaste valet. Och det finns en osäkerhet kopplad till hur reglerna om korttidsstöd förhåller sig till 3:12-reglerna och ägare i fåmansföretag.

 

Utdelning eller lön? Emma Aldman, Auktoriserad Skatterådgivare FAR på KPMG i Göteborg säger att valet inte är självklart.

− Med risk för att låta lite tråkig så är svaret att det beror på. Något som är viktigt att framhålla är att det finns flera statliga förmåner kopplade till löneuttag som man riskerar att gå miste om man hellre satsar på lågbeskattad utdelning. I många fall finns det stora fördelar med att ta ut ersättning från bolaget i form av lön i första hand.

 

− Om man lyfter en kontant lön från sitt bolag på upp till omkring 540 000 kronor under 2020 får man både maximal pensionsgrundande inkomst (PGI), sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och föräldrapenning. Detta samtidigt som lönen bara beskattas med kommunal skatt upp till omkring 523 000 kronor.

 

Hur mycket kan man ta ut som lågbeskattad utdelning i ett fåmansbolag enligt 3:12-reglerna?

− Det beror på hur stort så kallat gränsbelopp man har. Om man äger andelar i ett fåmansföretag 1 januari 2021 kan man ta lågbeskattad utdelning med upp till 183 700 kronor enligt den så kallade Förenklingsregeln. Viktigt att tänka på är att om man äger kvalificerade andelar i flera bolag så får man bara använda förenklingsregeln i ett av dem.

 

− Om man har möjlighet att tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme enligt den så kallade Huvudregeln finns möjlighet att ta mer i lågbeskattad utdelning.

 

Räcker det med att man äger 4 procent i ett företag där man arbetar för att få lönebaserad utdelning?

− Nej, ägaren (eller en närstående person) måste också ta ut en viss lön från företaget. Det handlar om det så kallade lönekravet. Under 2020 uppgår detta till högst 641 280 kronor.

 

Om man är ensam anställd i sitt bolag – hur hög lön måste man ta ut under 2020 för att få lönebaserad utdelning under 2021?

− Man måste då ta ut en lön om minst 421 895 kronor för att uppfylla lönekravet (vilket ger ett högre gränsbelopp än enligt Förenklingsregeln).

 

Finns det något som är särskilt viktigt att tänka på i år?

− De största nyheterna i år kretsar kring den pågående pandemin. Det har bland annat införts regler om korttidsarbete som syftar till att hjälpa de företag som hamnat i allvarliga ekonomiska svårigheter med anledning av coronakrisen. Men det finns vissa villkor för att korttidsstöd ska beviljas. Till exempel kan en arbetsgivare som har ansökt om så kallat korttidsstöd i praktiken inte lämna utdelning under det räkenskapsår då företaget får stöd, med undantag för utdelningar som har genomförts före 16 mars 2020.

 

− Detta beror på att en av de grundläggande förutsättningarna för att en arbetsgivare ska ha rätt till stöd för korttidsarbete är att arbetsgivaren har fått ”tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter”, säger Emma Aldman.

 

Om det stödsökande företaget genomför en värdeöverföring i form av exempelvis utdelning, så anser Tillväxtverket att detta talar starkt för att företaget inte befinner sig i en allvarlig ekonomisk situation.

 

− Det korttidsstöd som ett företag har tagit emot får också betydelse när delägarens lönebaserade utdelning för 2021 ska beräknas. Det beror på att erhållet korttidsstöd inte får ingå i lönesumman. Däremot ska korttidsstödet inte räknas av när man fastställer ägarens lönekrav.

Det finns en osäkerhet kopplad till hur reglerna om korttidsstöd förhåller sig till 3:12-reglerna och ägare i fåmansföretag.

 

– Här finns det plats för ett stort OBS!, betonar Emma Aldman.

 

Tillväxtverket har 17 november 2020 meddelat att om en arbetsgivare väljer att öka löneuttaget för ägare i ett fåmansföretag, under en stödperiod, och en sådan ökning inte följer av ett centralt kollektivavtal, så anser Tillväxtverket att det talar emot att arbetsgivare använt sig av tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.

 

Därför gör de bedömningen att arbetsgivare då inte uppfyller förutsättningarna för stöd. Detta gäller även de fåmansföretag som vill öka sin kontanta lön för att uppfylla lönekravet i inkomstskattelagen inför beräkningen av gränsbelopp.

 

– Det finns frågetecken, vad som gäller löneökning efter en avslutad stödperiod när företaget inte längre befinner sig i en allvarlig ekonomisk svårighet vet vi ännu inte, säger Emma Aldman.

Björn Dickson

 

Bildtext: FOTO: KPMG

 

RÖR DET HÄR DIG? DISKUTERA FRÅGAN MED DIN REVISOR/RÅDGIVARE!