21 okt Det här krävs för att hemarbete ska vara skattefritt
I spåren av pandemin kvarstår ett flexibelt arbetssätt hos de flesta arbetsgivare. Men vad gäller skattemässigt? Resultat hjälper dig att undvika fallgroparna.
Förra året kom direktiven från Folkhälsomyndigheten: jobba hemma om möjligt. Uppmaningen fick många företag att underlätta hemarbetet för sina anställda genom att buda hem datorskärmar, kontorsstolar och annan nödvändig utrustning. Nu har en återgång till kontoret påbörjats och flera företag tillämpar någon form av hybridvariant där fördelningen 60 procent på kontoret och 40 procent hemma är vanlig.
− När det gäller skattefria arbetsredskap har det inte kommit några nya regler. Gällande regler finns i 11 kap. 8§ inkomstskattelagen, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.
På Skatteverkets webb står följande: ”Om du som arbetsgivare tillhandahåller fria arbetsredskap till anställda behöver du under vissa omständigheter inte göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter för dessa förmåner.”
Men det är förknippat med vissa villkor. Ett är att arbetsgivaren betalar den aktuella utrustningen eller tjänsten direkt. Så här kommenterar Pia Blank Thörnroos:
− Det finns alltid en möjlighet för arbetsgivare att tillhandahålla arbetsredskap som är nödvändiga för att kunna utföra arbetet. Om arbetsredskapet är nödvändigt för anställningens utförande, förmånen har begränsat värde för den anställda och förmånen för den anställda inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen kan arbetsgivaren tillhandahålla teknisk utrustning.
− I klartext innebär det att det inte borde vara några problem vad gäller dator, mobil och skärmar i de fall den anställde även ska arbeta i bostaden. När det gäller skrivbord och kontorsstolar bör det kanske bli en individuell bedömning eftersom man inte generellt kan säga att alla som arbetar från bostaden behöver ett höj- och sänkbart skrivbord eller en kontorsstol, fortsätter hon.
Ytterligare en aspekt för att det ska vara skattefritt är att det är arbetsgivaren som betalar för utrustningen och att den anställde lånar den. Äganderätten får inte övergå till den anställde och arbetsgivaren får inte heller ge en anställd ekonomisk ersättning för deras egna inköp av redskap. Då räknas det som kostnadsersättning och då ska skatteavdrag göras och arbetsgivaravgifter betalas på beloppet.
Distansarbete kan också komma att påverka vad som räknas som tjänsteställe. Det i sin tur påverkar bland annat vad som räknas som tjänsteresa eller arbetsresa.
− Om arbetsgivaren skriver ett avtal om att en anställd ska arbeta mer än 50 procent under en längre tid (ett till två år), på en angiven plats utanför ordinarie arbetsplats, kan den angivna platsen bli den anställdas tjänsteställe. I och med att den anställdas tjänsteställe är på annan plats än arbetsgivarens lokaler så är resan till arbetsgivarens lokaler skattemässigt att jämställa med tjänsteresa, förtydligar Pia Blank Thörnroos.
För anställda som har många resor i tjänsten kan det här vara bra att ha i åtanke.
Vad skulle du säga, ur ett skatterättsligt perspektiv, är det viktigaste att tänka på vid en återgång till kontoret?
− Att man lämnar tillbaka den utrustning man lånat hem ifall man inte längre ska arbeta hemifrån, svarar Pia Blank Thörnroos.
Charlotta Marténg