Lättare för minoritetsägare att kräva oberoende granskning - Advertus Revision
17691
post-template-default,single,single-post,postid-17691,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-16.2.1,qode-theme-bridge,disabled_footer_bottom,wpb-js-composer js-comp-ver-5.4.7,vc_responsive

Lättare för minoritetsägare att kräva oberoende granskning

Skyddet för minoritetsägare ska stärkas. Från och med 1 januari ska Bolagsverket ha rätt att utse en särskild granskare i ett aktiebolag utan att frågan prövas på en bolagsstämma.

Nu kommer minoritetsägare i aktiebolag och minoritetsmedlemmar i ekonomiska föreningar, så som till exempel bostadsrättsföreningar, att få ett starkare skydd. Bolagsverket kommer från och med 1 januari 2021 att kunna utse en särskild granskare i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening utan att frågan behöver prövas på en bolagsstämma eller föreningsstämma. Det står klart efter att riksdagen sagt ja till ett förslag från regeringen.

Tanken med den nya lagen är att det ska bli lättare för minoriteten att få till en oberoende granskning av verksamheten, något som tidigare kunnat motarbetas av styrelser. Men det krävs att minst en tiondel av aktieägarna eller medlemmarna står bakom ansökan. Och för att minska risken att den nya möjligheten missbrukas kan den eller de som ansökt om särskild granskning bli tvungen att ersätta bolaget/föreningen för kostnaderna i granskningen om den särskilda granskningen varit uppenbart obehövlig.

Riksdagen har även sagt ja till ändringar som handlar om hur parterna ska få större möjlighet att komma överens om det ska gå till när inlösen av minoritetsaktier ska prövas vid ett så kallat skiljeförfarande, det vill säga när en tvist avgörs utanför domstol.

Charlotta Marténg

Läs mer: Betänkandet Ett ändamålsenligt minoritetsskydd i aktiebolag och ekonomiska föreningar

https://data.riksdagen.se/fil/12653FAC-14A1-406B-AB32-FA6BC843C454